Konstens rum i stadens byggnader
Vi fortsätter höstens tema Konstens rum i stadens byggnader även i år samtidigt som vi lyfter blicken utanför Uppsala horisont och låter fantasien vidga begreppet byggnad. Vi får bland annat höra på berättelsen om Icehotel i Jukkasjärvi, fördjupa oss i trädgårdskonst och platsen betydelse för ett konstverk. Vi gör en dagsresa till Stockholm och ser på miljöer som normalt inte visas för allmänheten. Våren långresa går till Warszawa en stad KIV aldrig tidigare besökt!
Välkomna till en spännande och intressant vår.
Måndag 23/1 föreläsning kl. 19.00 i Ihresalen, Engelska parken
Den vackra iskyrkan i Jukkasjärvi. Foto: B Jaglin
Arctic Cool – Berättelsen om Icehotel i Jukkasjärvi,
och om hur is, mörker och kyla blev till konst, turistupplevelser och verktyg för marknadsföring
Per Strömberg, PhD, universitetslektor i turismstudier vid Høgskolen i Sørøst-Norge, och forskare inom arkitektur, turism och kulturarvsstudier.
Jukkasjärvi ishotell är ett välkänt turistmål. Dit söker sig resenärer från hela världen för att uppleva köldens estetiska dimensioner och fysiska utmaningar utöver det vanliga. Föredraget kommer att handla om hur is, mörker och kyla blev till konst, turistupplevelser och verktyg för marknadsföring.
När den första snön klätt Jukkasjärvi i vitt samlas konstnärer från hela världen i Jukkasjärvi, för att vara med och skapa den konstutställning av snö, is och ljus som blir Icehotel.
En berättelse om Icehotel Jukkasjärvi hämtat från hemsidan
"Konst i snö och is
När den första snön klätt Jukkasjärvi i vitt samlas konstnärer från hela världen i Jukkasjärvi, för att vara med och skapa den konstutställning av snö, is och ljus som blir Icehotel.
”Icehotel är ett konstsymposium av ett helt eget slag. Energin som frigörs här när kreativa människor från vitt skilda bakgrunder och platser möter isen går nästan att ta på”, berättar Arne Bergh, delägare och skulptör som har varit med sedan starten.
Icehotel ska handla om kreativitet och isen – konsten är resultatet. Därför har man inga förkunskapskrav på de konstnärer som bjuds in – utan de som skickar in sina idéer väljs just för att de har en originell idé som känns spännande att försöka återskapa från pappret till riktig naturis. Varje år medverkar ett fyrtiotal konstnärer i skapandet av Icehotel. Vetskapen att flera veckors hårt arbete och månader av planering och förberedelser kulminerar i något som bara finns i några månader är på sätt och vis en bitterljuv känsla."
Ett klipp från YouTube som berättar om Icehotel Jukkasjärvi
Måndag 20/2 föreläsning kl. 19.00 i Ihresalen, Engelska parken
Organic. In situ. Enjoy. Example of in situ artwork in Toronto.
IN SITU
Thomas Hård af Segerstad, senioruniversitetslektor
Begreppet ’in situ’ aktualiseras gärna när det är fördelaktigt se något ’på plats’. Walter Benjamin påpekade på 1930-talet att konst över hela linjen brutit upp från hemorten och dessutom förtunnats, nämligen i reproduktionsåldern, en tid numera mer eller mindre avslutad till förmån för virtuell spelmiljö. Vidare, att fresker och annan fast konst bör ses på plats överflödigt påpekande. Nej, den lite mer sköra tillfälliga relation mellan verk och omgivning som när jag någonstans råkar stöta på ett för mig välkänt och viktigt verk ansikte mot ansikte. Från den stunden hemmahörande, verket och jag gemensamt boende.
Thomas Hård af Segerstad, välkänd för KIV:s medlemmar, reflekterar kring årets tema ”Konstens rum i stadens byggnader”.
Måndag 20/3 föreläsning kl. 19.00 i Ihresalen, Engelska parken
Förmedling av mönster och normer för stickning och virkning
Hanna Bäckström, doktorand i textilvetenskap och KIV stipendiat 2016
Under 1800-talets första hälft och mitt framträder en icke tidigare skådad spridning av tryckta mönsterförlagor och instruktioner för stickning och virkning i norra Europa. I dessa publikationer utkristalliserar sig en typ av stickning och virkning präglad av borgerliga normer och värderingar, som får fäste i allt bredare samhällsskikt under 1800-talets gång. I föreläsningen beskrivs hur tekniska innovationer, normer och självständiga aktörer bidrar till etableringen av en förmedlingspraktik som än idag präglar vår syn på vad stickning och virkning är och kan vara.
Läs mer: http://encyclopediaofneedlework.com/chapter_9.html
Måndag 24/4 föreläsning kl. 19.00 i Ihresalen, Engelska parken
Uppsala akademiska trädgård (Hortus Upsaliensis),1740-talet Orangeriet med granpyramiderna
Uppsalas två botaniska trädgårdar
Platser för konst, undervisning och jubileer
Hedvig Mårdh, doktorand vid konstvetenskapliga institutionen
Sedan årtusenden tillbaka har trädgårdar utformats som konstnärligt gestaltade rum, ofta i anslutning till kungliga miljöer. Uppsalas botaniska trädgård nedanför slottsbyggnaden är en sådan. Den skänktes i slutet av 1700-talet till universitetet av Gustav III med syftet att erbjuda en anläggning för inte bara trädgårdskonst utan också samlande av såväl inhemska som exotiska växter och för forskning och undervisning i naturvetenskap, främst botanik. Linnéträdgården är den äldre botaniska trädgården, men storleksmässigt mera begränsad i sitt stadskvarter. Båda dessa trädgårdar med byggnader, Linnéanum i Botaniska trädgården och orangeriet i Linnéträdgården, har också använts som festlokaler vid akademiska högtidligheter, vilket fortfarande sker.
Hedvig Mårdh är doktorand i vid Konstvetenskapliga institutionen och färdigställer nu en avhandling om ”Retro-Gustavian”, om den gustavianska visuella kulturens tolkning, bruk och genomslag i vår tid.
Måndag 15/5 föreläsning kl. 19.00 i Ihresalen, Engelska parken
Warszawa
En berättelse om stadshistoria, krigsförstörelse och återuppbyggnad
Andreas Heymowski, professor, slottsarkitekt
Inför KIV:s vårresa till Warszawa 25-28 maj håller Andreas Heymowski ett fördrag om den polska huvudstaden med dess byggnadshistoria som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Warszawa är nu ett unikt exempel på en stadsmiljö med oersättliga kulturbyggnader som i det närmaste totalförstördes under andra världskriget och som sedan under 1900-talets andra hälft varit föremål för ett enastående återuppbyggnadsprojekt. Rekonstruktionen av Warszawas stad och kulturbyggnader har prisats, men också ifrågasatts ur restaureringsideologiska synpunkter. Kan man bygga gammalt på nytt? Vad vinner man i fråga om synliggörande av historien, vad förloras i äkthet och autenticitet?
Andreas Heymowski har släktanknytning till Warszawa. Han är professor och arkitekt, medarbetare inom HOSARK, har haft uppdrag som arkitekt vid de kungliga slotten och deltidsanställning inom kulturvård, Campus Gotland, Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.