Måndag den 20 januari föreläsning kl. 19.00
Humanistiska teatern, Engelska parken
Svenska paviljongen, arkitekt Carl Bergsten. Foto: Wikipedia.
Världsutställningen i Paris 1925
Sten Bernhardsson, kulturdirektör, Uppsala kommun
Världsutställningen i Paris 1925 eller Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes 1925 var inte bara en världsutställning, utan också en kulturell markering av den tidens estetiska och tekniska framsteg. Den var ett fönster mot den moderna världen och en betydande händelse för spridningen av Art Deco.
Sten Bernhardsson är kulturdirektör i Uppsala kommun.
Måndag den 24 februari föreläsning kl. 19.00
Humanistiska teatern, Engelska parken
”Se på mattorna det är jag”. Foto Kungligaslotten.se
Märta-Måås Fjetterström
Anette Granlund, intendent Uppsala auktionskammare
Märta Måås Fjetterström grundade 1919 sitt eget väveri i Båstad, där hon skapade unika och konstnärliga mönster, ofta inspirerade av svensk folkkonst och naturens former. Hennes verk kännetecknas av hög kvalitet, kreativitet och ett stort hantverkskunnande, vilket gjort hennes mattor mycket eftertraktade och uppskattade inom både konst- och designvärlden.
Anette Granlund är intendent vid Uppsala auktionskammare.
Måndag den 24 mars föreläsning kl. 19.00
Humanistiska teatern, Engelska parken
Bauhausbyggnaderna i Dessau ritades av Walter Gropius. Världsarv av Unesco. Affisch av Joost Schmidt för en Bauhaus-utställning i Weimar 1923
Foto: General Photographic Agency/Getty & Apic/Getty
Bauhaus
- mellan hantverk och massproduktion i Weimarrepublikens Tyskland
Henrik Widmark, universitetslektor, Uppsala Universitet
Den tyska konst- och hantverksskolan Bauhaus grundades i Weimar 1919. Trots att verksamheten bara var igång i 14 år innan nazisterna förbjöd den, fick skolan en avgörande betydelse för 1900-talets arkitektur och design.
I ledningen för Bauhaus stod den tyskfödde arkitekten Walter Gropius. Hans vision var en skola där olika konstformer, arkitektur och formgivning sammanfogades. Det skulle minska klyftan mellan det folkliga och den så kallade finkulturen.
Henrik Widmark är universitetslektor och forskare vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Forskningen och undervisningen är inriktad på arkitektur- och urbanhistoria samt kulturarvsfrågor, materialitet och historiografi.
Måndag den 28 april föreläsning kl. 19.00
Humanistiska teatern, Engelska parken
Utsikt från Villa San Michele. Foto Villa San Michele Museum
Axel Munthe – en osalig ande
Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk, Stockholms universitet
Axel Munthe, läkare och författare, var också skapare av Villa San Michele på Capri. Hans livsväg från apotekarson i Oskarshamn till livmedikus och internationell bestsellerförfattare är en av de mest häpnadsväckande i modern svensk historia. På Capri ägnade han sig åt utgrävningar och samlande av konstföremål, uppbyggnad av Villa San Michele och dess trädgård och där hade han täta besök av tidens stora personligheter.
Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk vid Stockholms universitet, är författare till Munthes biografi, ”En osalig ande”, och flera skrifter om Munthe.
Måndag den 19 maj föreläsning kl. 19.00
Humanistiska teatern, Engelska parken
Svarthuvudbrödernas hus i Riga. Foto: Wikipedia
Riga - stadens arkitektur, konst och rika kulturarv
Hans Lepp, kulturråd, konsthistoriker och diplomat
Riga, Lettlands huvudstad och största stad, belägen vid Östersjöns kust vid floden Daugava. Staden har en rik historia och är känd för sin arkitektur, där jugendstilen dominerar stadsbilden. Riga grundades på 1100-talet och har sedan dess varit en viktig handels- och kulturell knutpunkt i Östersjöregionen.
Med sin mångsidiga kultur, rika historia och dynamiska stadsliv är Riga en av de mest spännande huvudstäderna i Baltikum.
Hans Lepp är kulturråd, konsthistoriker och fd diplomat. Hans Lepp har även varit 1:a intendent på Hallwylska museet och Kungl. Husgerådskammaren samt kulturattaché vid Sveriges ambassad i Tallinn. År 2023 utkom han med boken "Drömmen om Estland”.
Läs om Läs
Tidigare års tema och program Föreläsningsreferat