I måndags hölls den siste föreläsningen inom årets KIV-tema om Slott då Ingalill Jansson, 1:e intendent på Hallwylska museet berättade bordsdukning och servettbrytning. För säkert de flesta av ett 40-tal närvarande innebar det en ny insikt om hur viktigt och betydelsefullt dukningen och servettbrytningen var i en högreståndsmiljö under 1500-1800 talet.
Under baroken när även vardagen skulle förvandlas till ett skådespel var servettbrytning högsta mode. Man vek gigantiska konstruktioner i stärkt linne och avtäckte dem under pompösa ceremonier. Under föredraget fick vi många exempel på hur servettvikning och dukning av middagsbordet kunde gestaltas och utformas.
Sockerskulptur föreställande Abundantia - "Överflödets gudinna", Rolf Stålberg - Eva Ziggy-Berglund, Hallwylska